ett vanligt Du, i en vanlig Dag
jag kommer ihåg när jag, högst av allt, önskade mig en onaturligt smal kropp med utstickande ben överallt. den sista tiden älskade jag min synliga nyckelben och mina utstickande höftben var det bästa jag visste. men ändå fick jag inte nog, jag ville bara mer, mer och mer!
nu ligger det ett tuntfint lager fett över mina ben, och vissa dagar vill jag bara slita bort det. men det sitter där som ett skal, ett skal som skyddar mig mot Svälten. jag fick hjälp, och den mesta tiden är jag stolt över min styrka att klara det, men vissa dagar är 'frisk-bestämmelsen' det största misstaget i mitt liv.
det ni där ute inte förstår, är att anorexi är en dödlig sjukdom. en sjukdom som kan förstöra hela din framtid. chansen att få barn minskar, och för vissa som aldrig blir friska, försvinner chansen helt. ingen ska försöka gå ner i vikt, förrens man växt klart. mycket kan ändras, och din kropp kan förändras radikalt på bara några år.
jag vet en tjej (kommer du ihåg? ta åt dig isåfall..) som skrev ett sms till mig en gång: 'är det försent att få en ätstörning? jag måste gå ner i vikt..' hur kan du? jag trodde du var smartare än så?
jag vet en annan tjej (kommer du ihåg? ta åt dig isåfall..) som alltid funnits där som stöd, som en dag vräkte ur sig: 'jag är så fruktansvärt fet! frå & med nu ska jag börja äta nyttigt. och jag kommer inte få anorexi, för min syster gick ner i vikt utan att få det, så jag kommer inte heller få det..' hur kunde du? det står inte stämplat i pannan, på dom som ska få anorexi. och bara för att din syster inte fick det, är chansen stor att du får det ändå.
snälla, alla ni som läser, tänk er för. vänta, se, och gör inget ni kommer få ångra. livet är för kort för att man ska förstöra det på bantning.
jag kräver ingen medlidsam komentar. men snälla, komentera med ditt namn, som tecken på att du har läst det, och att du förstår. jag vill att du ska förstå, det här är viktigt.
dela inte dina problem med mig. förlåt att jag säger ifrån. förlåt att jag sätter gränser.
puss!
säg inte förlåt för att du vill överleva och försöka göra det bästa av situationen, det är de andra som ska säga förlåt..... så Matilda, förlåt! <3
miriam, utan varandra hade vi inte kommit så här långt. jag är bara tacksam för att du är kvar, och tänker inte förlåta dig för något som inte var ditt fel. <3
ah fy fan för dendär bilden. så sjukt mycket minnen som kommer upp. så stört är det. kan inte kolla på det typ.
beundrar dig fortfarande. beundrar alla som lyckas ta sig ur det. fan vad det är gott med mcdonald's mcflurryglass med marängswish hihihih
<3<3<3<3<3<3<3<3<3
Jag helt HATAR anorexi! Ingen jävel borde få för sig sådana dumheter. Jag mår illa av allt som har med anorexi att göra, det äcklar mig verkligen och jag vill aldrig, aldrig, aldrig få höra från någon sådan skit. Allt med vrängda ideal - Åt helvete!
Men, bra med andra tankar, ny bana. Mycket bra! Vänd aldrig tillbaka... Så kan säga, att jag bli sjukt glad av att se varje sjuk tjej som strävar efter ett friskt liv.
Och vi känner inte varandra, men tyckte om texten så kommenterade ändå =) Ha det kalas Matilda / Åsa
